Oavsett vilken religion eller vilket trossamfund den avlidne tillhör, kan du tryggt lita på att vi ordnar en respektfull och personlig begravning enligt din och den avlidnes önskemål.
Begravningar har alltid varit omgivna av traditioner som har sin grund i religionen. Religionens inverkan skiftar från tid till annan, från person till person och från trossamfund till trossamfund. Det viktigaste är att begravningen hedrar den avlidne på rätt sätt.
En kyrklig begravning är enligt Svenska kyrkans ordning och den avlidne behöver vara medlem i Svenska kyrkan för att få kostnadsfri tillgång till präst, lokal i form av kyrka/kapell samt kyrkomusiker. Till skillnad från en borgerlig begravning följer ceremonin en specifik ordning enligt Svenska kyrkan. Om den avlidne hade egna önskemål gällande sin ceremoni ska dessa önskningar enligt lag följas så långt det är möjligt.
I Sverige sker de flesta begravningar enligt Svenska kyrkans tradition.
Etikett och tradition
De flesta begravningsplatser är kyrkogårdar och ligger vid en kyrka. Sen lång tid tillbaka har gravarna anlagts i öst-västlig riktning enligt kristen tradition. Den döde ska ligga på rygg och se mot öster där solen går upp på uppståndelsens morgon. På äldre kyrkogårdar är det vanligt att samtliga gravar är anlagda i den riktningen. I nyare gravkvarter och på nya begravningsplatser har man gått ifrån den traditionen. Ett skäl är att urngravar har blivit det vanligaste.
Bäras med fötterna först
För att hedra den avlidne bärs han eller hon med fötterna först d v s framåt. Så gör vi än idag, oavsett om den avlidne bärs på bår, i sin kista eller körs i en begravningsbil. Seden sägs ha sitt ursprung i ockulta föreställningar.
Kistan i kyrkan
I kyrkan var seden tidigare att kistan var vänd mot koret. Numera placeras den oftast med fotändan mot församlingen. Den ändringen har sannolikt uppstått av praktiska skäl. Naturligtvis kan man placera kistan enligt äldre tradition med fötterna mot koret om man vill.
Urnan i graven
Urnor har ingen huvudände och placeringen i graven får ingen betydelse. Gravsättning får aldrig ske i en grav där aska eller stoft tidigare gravsatts. Därför är alla gravplatser och gravar noggrant registrerade i gravboken som begravningshuvudmannen enligt lag ska föra.
Begravning enligt Svenska kyrkan har en fastställd ordning, men har utrymme för komplettering.
Avslutning sker vanligtvis i kyrkan/kapellet vid kremation/eldbegängelse begravning. Man kan även avsluta akten i kyrka/kapell då kistan inte bärs ut till sänkning vid jordbegravning. Utbärning av kista vid kremations begravning kan även ske till väntande bil för transport till krematorium.
