Alla som är folkbokförda i Sverige betalar en obligatorisk begravningsavgift via sin skattsedel­. Detta gäller oavsett trosuppfattning och är en avgift som skall täcka en del av de kostnader som uppkommer i samband med ett dödsfall.

I Begravningsavgiften ingår:

Gravplats under 25 år.
Gravsättning och kremering.
Transport av kistan från bisättningslokal till begravningsceremoni och vidare till gravsättning eller kremation.
Lokal för förvaring och visning av stoft.
Lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.
De här tjänsterna ska även tillhandahållas utan kostnad i annan församling än där du är folkbokförd.

De tjänster dödsboet får betala för är bl.a

Kista och påklädning
Dekoration och blommor
Annonsering
Bårtransport från hemmet
Transport av kistan till bisättningslokal (lokal för förvaring och visning)
Begravningsceremoni
Bärare av kista i procession till graven
Minnesstund
Gravsten
Skötsel av graven

För dem som inte tillhör Svenska kyrkan har länsstyrelsen i varje län och kommun skyldighet att utse ett så kallat begravnings­ombud. Begravningsombudets uppgift är följande.

Han eller hon ska skaffa sig kännedom om hur begravningsverksamheten är organiserad och utförs för dem som inte tillhör Svenska kyrkan och om deras önskemål rörande verksamheten.
Informera dem som inte tillhör Svenska kyrkan om sin verksamhet och hålla kontakt med företrädare för andra trossamfund än Svenska kyrkan och andra berörda parter,
Till huvudmannen för begravningsverksamheten föreslå de åtgärder som behövs för att tillgodose de önskemål som kommer till begravningsombudets kännedom. Enligt svensk lagstiftning skall, så långt det är möjligt, den avlidnes önskan följas när det gäller utformningen av begravningen.

Begravningsverksamheten i Sverige är ett offentligt åtagande. Verksamheten är indelad i geografiska förvaltningsområden. Inom varje förvaltningsområde finns en huvudman för begravningsverksamheten.

Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter är huvudmän för begravningsverksamheten i landet med undantag Stockholms och Tranås kommuner, där det är kommunerna som är huvudmän.

När en människa avlider måste också enligt svensk lag en bouppteckning göras inom tre månader.
Enkelt uttryckt är en bouppteckning en förteckning över döds­boets tillgångar, skulder och delägare. Detta kan ibland vara komplicerat, framförallt när man inte är svensk medborgare.
Bouppteckningen är en handling som lämnas in och registreras vid Skatteverket. Den ligger bl.a till grund för att se vilka som har rätt att ärva den avlidne.

Har inte dödsboet någon fastighet, några pengar eller om det går jämnt upp med begravningskostnaderna kan man via hem­kommunen ansöka om att få göra en dödsboanmälan.
Den görs av kommunen, är kost­nadsfri och den ersätter bouppteckningen.

Försäkringskassan som efter cirka två veckor från dödsfallet skriftligen skall meddela vilken rätt man har till s.k. efterlevande­ pension och/eller bostadsbidrag.

Skatteverket, har ansvar för folkbokföringen i landet och därmed får vetskap om döds­fallet för att kunna utfärda de intyg
och handlingar som är aktuella för begravning och eventuell utlandstransport.

Enligt lagen ska kremation ske inom en månad efter dödsfallet. Efter kremation ska urnan gravsättas inom ett år.
Handlar det om en jordbegravning ska jordsättningen ske inom en månad efter dödsfallet. Själva begravningsceremonin kan hållas före eller i samband med gravsättningen.
Dödsfallet måste meddelas myn­digheterna inom några dagar och det sker genom att läkaren som konstaterar dödsfallet sänder ett dödsbevis till folkbokföringen.
Begravningsbyrån beställer vanligtvis döds­fallsintyg och övriga handlingar som behövs för begravningen.

Om man som anhörig vill ha ett skriftligt besked om den exakta dödsorsaken kan man få det genom att kontakta läkaren.

Alla medlemmar i Svenska kyrkan betalar kyrkoavgift. I denna ingår begravningsavgiften som alla personer som är folkbokförda i Sverige betalar. Avgiftens storlek beror på vilken inkomst man har.

I Kyrkoavgiften ingår:

Präst
Kyrkomusiker
Lokalupplåtelse
Utbärning och sänkning
De här tjänsterna ska även tillhandahållas utan kostnad i annan församling än där du är folkbokförd.

Utöver Svenska kyrkan har 17 registrerade trossamfund fått regeringsbeslut på att de får ta in sina medlemsavgifter ”via skattsedeln”:

Bosniakiska Islamska samfundet – BIS
Equmeniakyrkan
Evangeliska Frikyrkan
Frälsningsarmén
Förenade Islamiska Föreningar i Sverige
Islamiska kulturcenterunionen i Sverige
Islamiska Shia Samfunden i Sverige
Metodistkyrkan i Sverige
Pingst – fria församlingar i samverkan
Romersk-katolska kyrkan
Svenska Baptistsamfundet
Svenska Missionskyrkan
SvenskaAlliansmissionen
Sveriges Muslimska Förbund
Syrisk-Ortodoxa Patriarkatets Ställföreträdarskap i Sverige
Syrisk Ortodoxa Ärkestiftet av Sverige och Skandinavien
Ungersk Protestantiska samfundet i Sverige

När någon dött måste dödsorsaken fast­ställas av läkare. Finns det oklarheter kan det bli fråga om obduktion.
Obduktion innebär att en läkare gör ett operativt ingrepp på den döda kroppen. Man kan endast i undantagsfall neka obduktion.

I Sverige betraktas en människa som död när all aktivitet i hjärnan har upphört.
Olika kroppsorgan och vävnader kan dock vara funktionsdugliga och organdonation kan därför komma ifråga enligt svensk transplantationslag.
Det är alltid den avlid­nes vilja som gäller, om den är känd. Är den inte känd, men det kan antas att ett ingrepp skulle strida mot den avlidnes inställning, får inget ingrepp göras.

Via socialstyrelsens hemsida kan man anmäla sig till donationsregistret.

Frågan om vem som står för kostnaden för transport till bårhus är omdebatterad runtom i hela landet. Det skiljer sig nämligen mellan olika kommuner vem som betalar vad.

Vid dödsfall i hemmet är det landstinget som ansvarar för transporten till bårhuset, eller i vissa fall polisen.
Vissa kommuner står för transport från sjukhem till bårhus, men inte från hemmet.
Men – om den avlidne tidigare har haft hjälp från kommunen med t.ex. hemsjukvård, kan kommunen ta även den kostnaden.

Vissa kommuner betalar varken för transport från sjukhem eller hemmet. Andra betalar begravningsbyråernas kostnader för att sedan fakturera dödsboet.

Om dödsfallet skett i bostaden måste alltid läkare komma dit för att konstatera dödsfal­let. Detta för att säkerställa rättssäkerhe­ten. Finns någon form av misstanke om brott kopplas alltid polisen in.

Transporten från bostaden till bårhuset sköts ofta av begravningsbyrån. De allra flesta begravningsbyråer har jour dygnet runt.

I Kristianstad kommun står landstinget/kommunen för bårtransport.
Avtalet omfattar transport av avliden mellan bostad och bårhus inom Kristianstads kommun för de verksamheter som kommunen har ansvar av enligt hälso- och sjukvårdslagen:

vård- och omsorgsboende SoL
bostad med särskild service SoL
bostad med särskild service LSS
korttidsvistelse SoL (inte LSS)
daglig verksamhet LSS
dagverksamhet SoL
verksamheter som drivs på entreprenad de fall den avlidne av omsorgsförvaltningen placerats i enskild verksamhet.

Förutsättningen för att utnyttja kommunens avtal är att den avlidne vid dödsfallet hade hemsjukvård.
Det innebär aktuella insatser av sjuksköterska, vårdpersonal med delegering, sjukgymnast eller arbetsterapeut.
Akut eller enstaka insatser av sådan personal i samband med dödsfallet räknas inte som grund för transport.